Läser: Krig, tortyr och flykt

Barnen leker en bit bort. Mätta på grillad korv och sockerdricka. Skratten och ropen ekar genom skogen och ut över det lilla vattnet. Framför mig falnar vår lilla eld. I mina händer den nyutkomna ”Krig, tortyr och flykt”. Det är en bok som vid första bläddrandet är lovande. Insteget är Carl Sagans rader om ”the pale blue dot”. Sedan varvar boken teori och praktik kring vad krig och tortyr är, hur det drabbar den enskilde, och vilka strategier, taktiker och tekniker som behandlaren kan använda. Boken tar avstamp i teoribildningarna kognitiv och inlärningspsykologi, men med tydliga spår av humanistiska och existentiella toner (om någon nu trodde det fanns en motsättning). När jag ögnar boken så är det mer fokus på tortyr än på krig och flykt, och det finns kapitel särskilt ägnade åt barn och unga, men såvitt jag ser inget om äldre, skadade, sjuka och offer för sexuella övergrepp. Boken kretsar kring posttraumatiskt stressyndrom. Det finns några mycket konkreta kapitel som ägnas åt bl.a. det mellanmänskliga mötet, användande av tolk och att skriva utredningar.

Boken är skriven av Niklas Möller, Isabell Petrini och Ulf Gustavsson. Den är utgiven av Natur och Kultur nu i oktober 2017 och går att köpa hos bl.a. Adlibris och Bokus.

Claes

Läser: Nationalsocialismen

Jag öppnar posten medan barnen leker och maten jag fixar ska bli klar. Ögnar en bok som kom idag. Den tyske historikern Hans-Ulrich Wehlers (1931-2014) ”Nationalsocialismen” som gavs ut 2009 och nu ges ut på svenska av Daidalos förlag. Boken är baserad på ett större skriftserie där detta är den fjärde delen. Wehler tar sig an nazismen utifrån dels idéer om hur massrörelser får grogrund och växtkraft, dels Max Webers idé om karismatisk auktoritet med blicken fokuserad på Adolf Hitler.

Redan baksidestexten avslöjar slutsatsen att utan Hitler hade nazismen sannolikt inte slagit vare sig rot eller växt som den gjort.

Min fascination kring gränssnitten mellan den enskilda människans psykologi och såväl den biologiska grunden som de politiska, kulturella och existentiella yttringarna är obruten. Politisk psykologi fascinerar mig. Liksom arkeologi och historia. Jag är inte säker på att denna bok bjuder så mycket nytt — men igenkännandets glädje är också en glädje i sin egen rätt.

Claes