Boktips: Möten och samtal med personer i migration eller på flykt

Mänskliga möten. Att prata med varandra. Det är både en av de enklaste och mest basala mänskliga handlingarna — och något av det svåraste som finns. Det tycks krävas så lite för att fullständigt kullkasta och omintetgöra mötet och samtalet. Kanske gäller också det motsatta. Att det med mycket små medel går att få till det goda mötet. Det givande samtalet.

Det finns så klart många olika slags möten och variationer på samtal. När jag nu skissar en utbildning på temat bemötande och samtalsteknik för personer som i sitt arbete på myndighet eller som aktiv i en rörelse möter människor i migration eller på flykt, så låter jag blicken vandra längs bokryggarna i bokhyllan. Jag gör ett första urval titlar jag själv uppfattat att jag haft hjälp av både hemma i Sverige och under arbeten utomlands.

Kurt Gordans bok ”Professionella möten” från 2004 har några år på nacken. Det är en bok som å ena sidan kan uppfattas tyngd av ett psykodynamiskt och behandlade perspektiv, men som trots eller tack vare den psykodynamiska vinkeln har en vänlig, omhändertagande och konstruktivt kritisk ton. Det är så jag minns boken. När jag bläddrar i den inser jag att en hel del av de psykoterapeutiska begreppen i boken inte alls är självklara. Jag låter den följa med som tips för att den i sin inledning ger handfasta råd om ramar och definitioner av olika slags samtal.

Sofia Bäärnhilems bok ”Transkulturell psykiatri” från 2014 må vara riktad till yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården, men jag tror att gemene man som möter migranter och flyktingar kan vara hjälpta av sätta mående, hälsa, ohälsa och definitioner av friskt och sjukt i en kulturell kontext. Boken är lättläst och trots det psykiatriska innehållet relativt enkel att förstå. Om det inte är en självklar bok att köpa direkt, så är det en bra referens i bokhyllan att läsas mellan möten på sikt.

Birgitta Angel och Anders Hjerns bok ”Att möta flyktingar” från 2004 upplever jag har åldrats mindre än Gordans bok om möten ovan. Trots att statistik och levandegörande exempel inte längre är uppdaterade eller känns lika verklighetsnära, så är det en given bok som ger teori, språk och modeller över psykisk hälsa, trauman, barn, familjer och praktiska aspekter ifråga om möten, tolkar, arbete med barn och familjer, livet i förläggning, skolgång och utvisningshot. Boken är ett av få självklara insteg till ämnet.

Carl Martin Allwood och Elise C Franzéns bok ”Tvärkulturella möten” från 2000 är kanske den mest abstrakta eller teoretiska av de fyra titlarna i fotot (även om denna också innehåller ett kapitel om hur en använder tolk). Boken fångar ett antal viktiga teman såsom kulturell och social påverkan, kulturella skillnader i barnuppfostran, förändring och motstånd ifråga om identitet i en ny kultur, arbete och arbetslöshet, religion, och diskriminering.

Av de fyra hittills nämnda titlarna är det kanske bara Kurt Gordans bok ”Professionella möten” som är mest teknisk ifråga om hur mötet och samtalet kan gå till. Eftersom den boken vilar på ett framförallt psykodynamiskt arv, så finns fog för andra perspektiv.

Robert B Cialdinis bok ”Influence” finns i ett för mig oklart antal utgåvor och revideringar. Det är en klassiker inte minst bland företagsekonomer och marknadsförare med flera. Det är en lättläst bok som extrapolerar en del grundläggande psykologi jämte folkpsykologi och förklarar hur principerna kan användas i olika typer av kommunikation, till exempel i mellanmänskliga möten och olika samtal. Det finns en risk att samtalet reduceras till något misstänkt manipulativt när en bok i marknadsföring rekommenderas. Det är inte min avsikt. Boken är bra. Gör något bra av innehållet.

Johan Holmberg och Magnus Stalbys bok ”Samtal som fungerar” från 2012 är den psykologiska eller psykoterapeutiska utjämnaren till Kurt Gordans bok. Holmberg och Stalby skriver träffsäkert om samtal utifrån ett behavioristiskt perspektiv, där samtalet är ett beteende, en handling, som satt i sitt sammanhang kan förstås med hjälp av kontext, stimuli, respons och förstärkare samt försvagare. Några brukar tycka att detta blir alltför mekaniskt, andra finner det extremt hjälpsamt i att det är konkret och ännu några skyr blotta åsynen av formaliseringen av mänskligt liv och handling. Boken är en enkel och lättläst bok där mänskligt lärande och hur vi formas och formar varandra i samtal beskrivs. En styrka med boken är att mötet och samtalet bryts ner i mycket konkreta handlingar.

Det finns en uppsjö av annan inspiration också. Liksom regelrätt instruktion i mer eller mindre tekniska modeller för samtal. Motiverande samtal (Motivational interviewing, MI) är ett exempel, empatisk kommunikation (även kallat ”giraffspråk” eller non-violent communication, NVC) är ett annat, och olika fallbeskrivningar av förhör och förhandlingar skulle kunna vara ett tredje exempel. En allmänt spridd och ofta ömsom vidlyftigt eller knapphändigt beskriven teknik är det som kallas ”aktivt lyssnande” liksom den enskilda teknikaliteten ”öppna frågor”. Men det får bli föremål för en annan text. En annan dag.

De sex boktipsen i de två första fotografierna får vara dagens reflektion. Punkt.

Claes

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *