Krisens anatomi och psykologi

Struktur binder ångest. Ju osäkrare situation, desto större risk att personer beter sig kontraproduktivt. Människans hjärna är skicklig på att både se och skapa mönster. Det hjälper oss att navigera genom tillvaron. Rätt använda kan mönster och strukturer binda oro, rädsla och ångest och hjälpa oss att agera klokt och konstruktivt. Här är grundläggande figurer, modeller och skisser som ger kriser och katastrofer struktur.

Äventyr är bara dålig planering

… är ett talesätt som tillskrivits åtskilliga polarforskare och andra genom människans historia. Det kan tyckas paradoxalt idag då äventyr är en föreläsningsindustri och äventyrare anlitas kors och tvärs från tv-program som underhållning till att inspirera och motivera tjänstemän och anställda inom både offentlig verksamhet och näringslivet.

För de som arbetar professionellt med risker, hot och faror är så klart äventyret en ren och regelrätt dumhet. Det innebär att inte ta sitt ansvar. Äventyr innebär att det eller dem man är satt att skydda riskeras. Liv, hälsa och omistliga värden kan förloras i onödan.

En plan, idé eller modell att utgå ifrån är ett svårslaget verktyg för att nå dithän man vill, vare sig det gäller Sydamerika, Indien, nord- eller sydpolen, Mount Everest, Marianergraven, Månen, pest eller kolera. Med en plan blir det lättare att agera både själv och tillsammans med andra.

Ingen plan tål mötet med verkligheten

Så här är det: Det finns sannolikt inte någon plan genom världshistorien som fungerat som det var tänkt. Däremot översköljs historien av efterhandskonstruktioner där geniala planer av fältherrar, ledare och andra ges utrymme. Det kan så klart finnas enstaka undantag.

Poängen är denna: Planens styrka är inte att fungera friktionsfritt och utan krux per se. Planens styrka är att äga en idé om vilka vi var, var vi är, varthän vi ska och hur vi tar oss dit. Planen innebär en gemensam struktur och ett svårslaget utgångsläge för att hantera friktioner och förändringar.

Det går att argumentera för att planer i sig är betydelselösa så snart de sätts i verket och att det är planeringen i sig som har ett värde.

BRASKLAPP

Att gå in i situationer utan plan, idé eller modell är aningslöst eller dumt. Men på samma sätt som avsaknad av en plan kan innebära att människor dör i onödan, så kan planer ställa till det. Den aningslöst oföreredde kan naturligtvis bli tagen på sängen, men den som inte förstår att använda planer rätt kan i sin tur låsas vid planen utan hänsyn till friktioner och förändringar.

Ett exempel på en bra plan, idé och modell som gav rätt förutsättningar att möta problem, utgå från planen och ompröva delar är situationen kring Apollo XIII och det som följde anropet ”Houston, we have a problem”. Ett exempel när bl.a. gruppdynamik och fenomenet grupptänk ledde till att en plan som inte fungerade fortsatte att drivas finns kring Kennedy-adminsitrationen och Grisbuktsinvasionen.

För att att en plan ska ha förutsättningar att lyckas kan det behövas flera åtgärder redan i planeringskedet, t.ex. lägesbilder, brytpunkter, kritiska hädelser och omfallsplanering. Sker arbetet i grupp kan det vara värt att djävulens advokat finns som funktion.

FIGURER, SKISSER OCH MODELLER

Figurer, skisser och modeller är exempel på sätt att göra fenomen, skeden och komplexa saker begripliga. De är till sin natur ofta förenklingar av verkligheten. Det innebär en vinst för att det är lättare att få folk att förstå vad som menas, och en förlust eftersom det alltid innebär en risk för missförstånd och vantolkningar.

KRONOLOGI, HIERARKI, TYPOLOGI OCH PSYKOLOGI

Jag ska ge förslag på hur kriser och katastrofer kan struktureras i tid, storlek och typ och hur det skapar en situation som vi personer kan möta, drabbas av och tvingas hantera.

Kriser kan beskrivas på flera sätt och de går att dela upp i bl.a. tid (kronologi), nivå (hierarki) och typ (typologi). Sammantaget är kriser precis som annat situationer som personer drabbas av eller är i och har att hantera eller leva med. Bilden ger exempel på hur delar av kan skissas och skrivas både var för sig och tillsammans, för att åskådliggöra svåra situationer. Det är viktigt att inse att kriser och katastrofer ofta är oväntade , komplexa och asymmetriska på något vis. et betyder att det finns en risk med att stirra sig blind på förenklade figurer, modeller och skisser.
KRISENS KRONOLOGI

Tid är ett konstruktivt sätt att beskriva kriser och katastrofer utifrån. Det finns flera sätta att tänka, tala om och teckna tid. Tid kan t.ex. ses som linjärt, cirkulärt men också som brutet på olika sätt. Vid en kris finns det ett värde i att arbeta med skeden som känns hanterbara både när det gäller krisen i sin helhet och när det gäller olika moment eller delar. Det kan illustreras t.ex. i som av ett Z (eller med risk för att det blir oöverskådligt rörigt som en slags 8 för att tydliggörande erfarenheter och lärande).

Kriser och katastrofer i sin helhet kan enkelt delas in i tre delar: före, under och efter. Men det finns också exempel på mer detaljrika indelningar:

  • pre-impact (inklusive hot och varning)
  • impact
  • recoil
  • rescue
  • post-trauma

Indelning före, under och efter kan användas både för att skissa hela krisförlopp och för avgränsande skeenden. Ännu ett sätt att dela in t.ex. arbetsmoment eller uppgifter är det skedesvisa:

  • inledningsvis
  • därefter
  • slutligen

… eller med tydligare fokus på handling:

  • omedelbara åtgärder
  • åtgärder på kort sikt
  • åtgärder på medellång sikt
  • åtgärder på lång sikt

Fler aspekter på tid gäller krisförloppet och om det går långsamt eller fort, samt om krisen är kortvarig, långvarig eller innebär att permanent tillstånd.

KRISENS HIERARKI

Det är lätt gjort att tänka att kriser och kanske särskilt katastrofer ska vara mycket stora i meningen att de drabbar många. Men det går att tänka på både små och stora kriser liksom små och stora katastrofer, med ambitionen att fånga det faktum att både enskilda individer kan drabbas lika väl som samhällen, länder, hela släkten, världsdelar eller vår värld så som vi känner den.

När en kris eller katastrof placeras på någon slags nivå med direkt (primärt) drabbade så är det värdefullt att också identifiera indirekt (sekundärt) drabbade eller berörda, t.ex. anhöriga och kollegor i samma arbetslag. Ännu ett steg kan vara att identifiera nästa led indirekt (tertiärt) drabbade som berörs, t.ex. skulle det kunna röra sig om samhällsfunktioner såsom de som arbetar inom räddningstjänst, polis och pre-hospital sjukvård liksom media. Det finns flera cirklar drabbade och i hierakin går det också att successivt se över enskilda områden som bl.a. hälsa, ekonomi och juridik hur krisen påverkar på olika nivåer.

Detta kan vara en grund för att fånga upp drabbade, hänsyn och värden (liksom målkonflikter) på olika nivåer.

KRISENS TYPOLOGI

Med risk att förlora komplexitet, att inte vara förberedd på det oväntade eller att inte se asymmetrier, så finns olika ansatser att kategorisera kriser och katastrofer. Det finns exempel på när vi gör skillnad på t.ex. personliga kriser, livskriser, naturkatastrofer och annat.

Ett sätt att börja sortera kriser är att dela in dem i huruvida de är skapade av människan (trafikolyckor, utsläpp, väpnade konflikter etc) eller går att hänföra till naturen (stormar, översvämningar, snöoväder, vulkanutbrott, jordbävningar etc) även om uppdelningen är långt ifrån självklar. Ännu ett alternativ kan vara  att kategorisera de mänskliga i tre underkategorier människa, teknik och organisation (MTO).

Ännu ett sätt att sortera kriser kan vara att placera in nivå (hierarki) och någon aspekt av tid (kronologi) eller annan viktig dimension (t.ex. huruvida krisen är kompenserad och under kontroll eller okompenserad och inte under kontroll) i en samlad figur. Det kan vara värt att hålla i åtanke att det är svårt att göra en modell, figur eller skiss begriplig om den överstiger tre dimensioner.

KRISENS PSYKOLOGI

De delar som nämnts (tid, nivå och typ) är viktiga delar av den situation som en person befinner sig i. Personen kan vara drabbad men lika gärna t.ex. anhörig, åskådare eller vem-som-helst. Personen kan också vara del av en stab eller räddningsenhet eller annan professionell. Att äga en gemensam idé om vad som händer, när det händer, hur det händer, varför det händer och vem det drabbar samt vem som ska göra vad, när, hur och varför, är viktiga delar av en lägesbild och en plan med omfall (dvs alternativ).

Det finns åtskilligt att skriva om hur personer fungerar under stress och i kris. Många har gjort det med varierad framgång och olika erkännande. En slags klassiker i ämnet är Antonovskys bok ”Hälsans mysterium” som beskriver ett salutogent synsätt och idén om känslan av sammanhang (KASAM) eller sense of coherence (SOC) i skuggan av bl.a. hur några överlevde och levde vidare efter andra världskrigets koncentrationsläger. En bra och uppdaterad text kan vara ”Krishantering i arbetslivet” av Brolin, Calleberg och Westrell. Jag har snuddat vid ämnet i tidigare texter på den här sidan.

En enkel och användbar figur över personer i svåra situationer är denna: Personen kan placeras i centrum och det går att arbeta med två delar. Hur klar respektive oklar situationen är, samt vad som går att påverka och vad som är opåverkbart i situationen. Personer som uppfattar situationer som oklara och opåverkbara är som regel mer stressade, har sämre tillgång till både tankar och känslor, fattar sämre beslut, agerar mer irrationellt, är mer lättretliga, har närmare till mobbing och våld. Ju klarare situationen är och ju tydligare det går att göra vad som är påverkbart respektive opåverkbart, desto större chans att personen mår så bra som möjligt och att personens tankar och känslor är konstruktiva (det är t.ex. inte farligt eller dåligt i sig att vara rädd, ledsen eller arg utan det kan vara adekvata reaktioner).

Ett ofta missförstått begrepp är acceptans. Acceptans betyder inte att man gillar, tycker om eller tycker att något är rätt och riktigt i detta fall. När det gäller psykologiska reaktioner i kris, så innebär acceptans förmågan att ha situationen tillräckligt klar för sig och att inse vad som går att påverka och vad som är opåverkbart. En kanske förminskande jämförelse är när det regnar i vardagen. Det är ju fullt möjligt att svära ve och förbannelse över regnet, rikta ilska mot meteorologen i radio och skriva ilsket på sociala medier. Någon kanske knyter näven och riktar en svordom mot någon gud. Exempel på acceptans skulle i det fall kunna vara att gå ut medveten om att man blir blöt, att använda regnkläder, sydväst eller paraply och gå ut trots att vädret är som det är, eller att stanna inne. Ibland saknar vi möjligheter att välja och ibland saknar vi de resurser vi skulle önska för att göra vad vi vill som vi vill.

AVSLUTANDE REFLEKTION

Som avslutande ord så är det värdefullt att veta att de flesta människor klarar av kriser, katastrofer och svåra situationer mycket bra. De flesta som upplevt trauman med t.ex. risk för eget liv självläker. En lika viktig poäng är att alla kan behöva hjälp någon gång. Kriser, katastrofer och svåra situationer följer inte alltid någon enkel eller synlig logik. Mycket spelar in. Det innebär att samma person som tycks oberörd av det ena potentiella traumat kan tillintetgöras av något annat.

Det är ett problem när unga och vuxna inte kan sätta ord på känslor. Det är ett problem när vuxna som t.ex. arbetat i kris, konflikt och krig inte kan gråta eller bli berörda utan att använda omskrivningar som att ”skala lök”. Det är ett problem när vuxna tror att de måste hålla masken och vara tuffa eller att tårar är ett utslag på svaghet.

En av de viktigaste åtgärderna efter svåra händelser är att inte förvärra situationen eller skapa fler skadade. När det gäller psykisk första hjälpen så är en viktig del tilltron till att detta blir bra eller åtminstone okej igen (det är självklart en snudd på förmäten tanke om någon förlorat t.ex. sitt barn, men ändå). Det är lätt att patologisera t.ex. sorg.

En avslutande viktig tanke är att skammen över att söka psykologisk hjälp är ett problem i sig. Antalet människor som tar sina egna liv är talande i sig.

Hjältemod är att be om, ta emot och att ge hjälp. Var hjältar.

Claes

%d bloggare gillar detta: