Att prata med barn om corona och zombier

När jag pratar zombieöverlevnad på bibliotek, i skolor och på arbetsplatser får jag en del frågor om både corona och om hur vi kan prata med barn kring smitta, sjukdom och åtgärder. Här är några enkla tankar om hur vi kan prata med barn i skuggan av corona (och det är precis i linje med att prata om zombier).

  1. Prata med barnen. Det finns inte några vettiga skäl att vara tyst och hemlighetsfull. Tvärtom. Barnen fångar så klart upp att corona finns och om det finns stor risk för rykten bland vuxna så finns det så klart minst lika stor risk för rykten bland barn. Andra apor plockar löss och vi människor skvallrar och berättar sagor. På gott och ont. Så är det bara.
  2. Anpassa ditt prat med barnen. Svara på frågor. Barn i olika åldrar har så klart olika förutsättningar att förstå och prata om det som händer. Barn i förskoleåldern kan behöva hjälp att sätta ord på det som händer. Var konkret utan att skrämmas. Barn i skolåldern förstår mer och kanske mer än vuxna vill tro. Med barn i skolåldern och uppåt kan det bli viktigare att vara lyhörd även för det barnet inte frågar om.
  3. Ditt ansvar som vuxen är att finnas där för barnen. Var tillgänglig. Om barnet inte har frågor nu så kanske de kommer sedan.
  4. Ditt ansvar som vuxen är att vara en trygg person för barnen. Behåll lugnet. Om du känner oro, rädsla eller ångest så, för all del, var ärlig med det (annars finns risk att barnen uppfattar att du ljuger) men behåll lugnet och sprid inte skräck. Använd inte barnen som kökkenmödding för egna mardrömmar.
  5. Gör barnet till en agent. Ge barnen konkreta verktyg för att hantera och hjälpa till att minska smittspridningen.  Det handlar om vanlig hygien som t.ex. att nysa i armveck och att tvätta händer med löddrande tvål i 20 sekunder efter t.ex. toalettbesök och inför matlagning och måltider.

På förekommen anledning: Ja, du kan prata med ditt barn om döden. Det är nog snarare ett problem att vi i många sammanhang pratar för lite om döden. Det betyder inte att du ska gå till överdrift och frottera barnet i burleska eller vulgära fantasier om sjukdom, lidande och död. Men att på enklaste sätt prata om döden, sorg, smärta och saknad är inte farligt i sig. Det är viktigt prata ärligt om döden och att undvika omskrivningar som kan missförstå, t.ex. att kila vidare, att ställa undan skorna eller att somna in. Det kan låta fint men är samtidigt falskt och kan leda till fler frågor än svar. Det är självklart upp till den vuxne att förhålla sig till existentiella frågor om vad som händer efter döden. 

Vad har nu zombier eller för den delen andra sagor med corona att göra, finns det så klart en del som undrar. Som vanligt. Eller fortfarande. Zombier precis som gamla sagor är ett sätt att lära av erfarenheter och berättelser. Zombier precis som gamla sagor kan så klart vara bara underhållande men kan också fungera för att trigga lärande. Å ena sidan är detta gammal skåpmat, å andra sidan så är just zombier för att trigga lärande om krisberedskap ett koncept som amerikanska myndigheter använt och fortsätter att använda med glimten i ögat sedan åtminstone 2011. 

Zombieberättelser omfattar det mesta som kan tänkas hända vid kriser och katastrofer. Där finns de tydliga riskerna och de diffusa hoten. Rykten och både rationella och irrationella beteenden. In- och utgruppsfenomen. Samarbete och fiendskap. Samhällets staplande steg när elektricitet och vatten försvinner. Kapplöpningen mot sjukdomar. Utmaningarna att hålla sig varm, torr, mätt och vid gott mod. Och så vidare.

Det är inte bara barn som förtjusas av sagor. Även vuxna fascineras. Ägna bara en kort tanke åt världslitteraturen, de spelfilmer som blir kassasuccéer och de tv-serier många följer i sin vardag. 

I vår bok om att bli en zombieöverlevnadsexpert skriver vi så klart om sjukdomar och hygien. En av våra tio zombieöverlevnadsregler i boken lyder ”Där det finns många människor blir det också många zombier”. Den regeln är ett exempel på insteg för att kunna prata om smitta, sjukdomar och hygien. 

 Vi vuxna kan prata sjukdomar, smitta, zombier, sorger, smärta, saknad och död med våra barn. Ibland är t.o.m. viktigt att vi gör det t.ex. när det finns en oro och ett allvar. Vare sig människoapan som art eller hennes ungar är gjorda av sköraste porslin. Precis som andra djur har vi överlevt genom årtusenden och som allt idag levande kan vi spåras årmiljoner bakåt i tiden. Vår förmåga att samarbeta och lära av och med varandra i samtal är en svårslagen evolutionär styrka. Samtala med ditt barn.

Claes

%d bloggare gillar detta: