Läser: Krig, tortyr och flykt

Barnen leker en bit bort. Mätta på grillad korv och sockerdricka. Skratten och ropen ekar genom skogen och ut över det lilla vattnet. Framför mig falnar vår lilla eld. I mina händer den nyutkomna ”Krig, tortyr och flykt”. Det är en bok som vid första bläddrandet är lovande. Insteget är Carl Sagans rader om ”the pale blue dot”. Sedan varvar boken teori och praktik kring vad krig och tortyr är, hur det drabbar den enskilde, och vilka strategier, taktiker och tekniker som behandlaren kan använda. Boken tar avstamp i teoribildningarna kognitiv och inlärningspsykologi, men med tydliga spår av humanistiska och existentiella toner (om någon nu trodde det fanns en motsättning). När jag ögnar boken så är det mer fokus på tortyr än på krig och flykt, och det finns kapitel särskilt ägnade åt barn och unga, men såvitt jag ser inget om äldre, skadade, sjuka och offer för sexuella övergrepp. Boken kretsar kring posttraumatiskt stressyndrom. Det finns några mycket konkreta kapitel som ägnas åt bl.a. det mellanmänskliga mötet, användande av tolk och att skriva utredningar.

Boken är skriven av Niklas Möller, Isabell Petrini och Ulf Gustavsson. Den är utgiven av Natur och Kultur nu i oktober 2017 och går att köpa hos bl.a. Adlibris och Bokus.

Claes

Boktips: Att hindra och hantera helvetet

Jag har drygt tjugo års arbete i olika verkligheter med och åtskilliga hyllmetrar om att förebygga, hantera och lära av kaos, kriser, krig och katastrofer. Här är fyra bra insteg till ämnet:

Atle Dyregrovs bok ”Katastrofpsykologi” som finns i olika upplagor har länge haft status som klassiker. Det är en bra grundbok. Det finns ett egenvärde i att få grepp på senaste upplagan eftersom forskningen på området gått framåt inte minst avseende t.ex. åtgärder efter en katastrof. Boken har tydligt psykologiskt fokus och tecknar en bild av reaktioner hos drabbade, hur man organiserar stöd och vilket stöd som ges (med särskilt fokus på barn) och så texter om både uppföljning och hjälp till hjälpare.

Ann Enander och Marcus Börjessons bok ”Rustad för risk” från 2017 liksom Ann Enanders bok ”Människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser” från 2005 är två bra eller t.o.m. mycket bra böcker inom fältet. Båda titlarna fungerar väl som både grund- och fördjupningslitteratur. Löpande referenser och källor som i stort är vetenskapliga artiklar bidrar till hög trovärdighet och tillförlitlighet. Båda titlarna hanterar enskilda, grupper och samhälle med nedslag kring definitioner, upplevelser, attityder, kommunikation, beslutsfattande och ledarskap.

Rhona Flin, Paul O’Connor och Margaret Crichtons bok ”Safety at the sharp end” från 2008 är en allmängiltigt hållen bok som sidsteppar sakkunskap och teknikaliteter för att istället knivskarpt fokusera människan enskilt och i grupp och färdigheter ifråga om att förstå situationer, fatta beslut, kommunicera, samarbeta, hantera stress, bibehålla uthållighet och att leda andra. Boken är en favorit. Det är extremt tacksamt med en bok som är såpass konkret som denna och där teorier och modeller från forskning är nedbrutet i konkreta färdigheter och handlingar.

Det finns fler böcker. Några som är riktigt bra. Detta är fyra till att börja med.

Claes