Köp inte den här boken. Den är lika dålig som Arméns Handbok Överlevnad från 1988. Men med en avgörande skillnad. Alf Lannerbäcks bilder som gett många (friluftshand-) böcker ett reellt värde, finns inte i denna boken. Det gör den, om möjligt, sämre. Kanske.
Precis som många andra barn och unga med ett friluftsintresse på 1980-talet, så fascinerades och fängslades jag av Handbok Överlevnad när jag fick ett eget exemplar. En vacker bilderbok. Jag tycker fortfarande om boken, framförallt av nostalgiska och irrationella skäl. Den pubertala läsupplevelsen och de strax därpå följande åren som yrkesmilitär satte hormonella och elektrokemiska spår, tänker jag.
Canadian Wilderness Survival lider av samma brist som Handbok Överlevnad. Det är ett eko av alla andra texter på temat. Men där Handbok Överlevnad fick ett egenvärde med Lannerbäcks illustrationer, så är Canadian Wilderness Survival en illa redigerad och layoutad bok med genomgående bristande fotografier. Jag uppfattar boken som ett hemmabygge.
En förtjänst som Canadian Wilderness Survival delar med Handbok Överlevnad till skillnad från ännu en ofta refererad klassiker, John ”Lofty” Wisemans Överlevnadshandboken, är trots allt någon slags sans och balans. Den slags omnipotenta actionfilmiska anda som finns i Överlevnadshandboken lyser med tacksam frånvaro i den bok jag har för handen.
Innehållet i sig är basalt eller möjligen banalt. Det är ett eko av alla andra grundläggande böcker i friluftsteknik, med tvisten överlevnad. Kapitlet om psykologi är förvisso anmärkningsvärt tveksamt och blandar faktorer irriterande osakligt (en blick på referenserna till kapitlet bjuder på en förklaring eftersom hänvisningarna är både få och mycket dåliga, med ett möjligt undantag). Övriga kapitel är relativt okontroversiella och som sagt en repetition. Det innebär att även flertalet myter, sagor och legender förs vidare som ”fakta” där ett exempel gäller vattenrening.
Jag förtjusas högst personligen av en passage kring knivar, där den vanliga s.k. morakniven framhålls som ett gott val av överlevnadskniv. Dessutom placeras kniven inte som nummer ett (1) på utrustninglistan. Sedan finns ett oskarpt fotografi där bajonetter och stora (strids-) knivar döms ut och hänförs till kategorin ”morale tools” och det som med psykodynamisk terminologi närmar sig fenomenet penisavund. Jag inser så klart att det bl.a. är mina egna fördomar som spökar i frågan.
Boken saknar bra genomgångar av bl.a. hygien i fält, akut omhändertagande och några andra ämnesområden. De berörs styvmoderligt och förtjänar bättre.
För den som tycker bättre om att läsa engelska än svenska är boken, som sagt, en grundbok som de flesta andra och möjligen en smula dyr men kan i övrigt vara läsvärd för den kompletta novisen. För den som kan något om natur, flora, fauna och friluftsliv är det med alla sannolikhet bortkastade pengar.
Det finns ett fåtal böcker på temat friluftssäkerhet och överlevnad som är riktigt bra och denna är inte en av dem.
Boken är skriven av Bruce Zawalsky (med ett förord av Mors Kochanski, som f.ö. skrivit bättre texter) och utgiven 2017 av The Boreal Wilderness Institute i samarbete med Liard Press. Beställningar till t.ex. Sverige hänvisas hit (mejlkonversation kring högre porto krävs sannolikt).
Jag har som sagt ögnat boken — det ligger i begreppets natur att jag kan ha missat något.
Claes